Svensk förening för fotobiomoduleringLaserklasser och säkerhet
Lasrar delas in i olika säkerhetsklasser utifrån den risk laserstrålningen kan innebära, framför allt för ögon och hud. Laserklasserna omfattar bland annat 1, 1M, 1C, 2, 2M, 3R, 3B och 4.
Lasrar används inom många områden, från vardaglig teknik och industri till medicinska behandlingar. Exempelvis förekommer lasrar vid ögonoperationer, inom kirurgi och dermatologi samt vid fotobiomodulering (PBM).
Inom medicinsk laserbehandling används bland annat utrustning i klass 3B och klass 4. Laserklassen anger säkerhetsrisken, inte vilken biologisk effekt behandlingen har. Det är därför viktigt att skilja mellan laserklass, behandlingsmetod och hur utrustningen används.
Säker användning och ögonskydd
Laserutrustning ska användas enligt tillverkarens säkerhetsanvisningar. För lasrar i klass 3B och 4 är ögonsäkerheten särskilt viktig, eftersom exponering för laserstrålningen kan orsaka allvarliga ögonskador.
Vilka skyddsåtgärder som behövs beror på utrustningens egenskaper, bland annat vilken optik som används, och hur den används. Vid professionell användning gäller särskilda arbetsmiljö- och säkerhetsregler, där bland annat riskbedömning och ögonskydd ingår när det behövs. Även vid egenvård ska tillverkarens anvisningar följas, inklusive de rekommendationer och krav på ögonskydd som gäller för utrustningen.
Laserklass är inte detsamma som behandlingseffekt
Laserklassen beskriver strålningens potentiella risker, inte hur effektiv en behandling är. För PBM är det i stället bland annat våglängd, ljusdos, effekt och behandlingsprotokoll som har betydelse för den biologiska effekten.
Det innebär att både laser i klass 3B och klass 4 kan användas för PBM, men att utrustningens säkerhetsklass i sig inte säger något om behandlingens kliniska effekt.
Säker användning förutsätter kunskap om utrustningen, lämpliga skyddsåtgärder och gällande säkerhetsregler.
Medicinsk och estetisk användning
Sedan den 4 maj 2026 gäller Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter SSMFS 2026:1 för yrkesmässiga estetiska behandlingar med icke-joniserande strålning, exempelvis laser och intensivt pulserat ljus (IPL). IPL är inte laser utan en annan ljusbaserad teknik.
Inom dermatologin förekommer både medicinska och estetiska laserbehandlingar, ibland i kombination med andra behandlingsmetoder. PBM kan också ingå som en del av ett behandlingsupplägg. Gränsen mellan medicinska och estetiska användningsområden är därför inte alltid självklar.
Vilket regelverk som är tillämpligt beror bland annat på behandlingens syfte och i vilket sammanhang den utförs. Föreskrifterna för estetiska behandlingar behöver därför skiljas från de regler som gäller för behandlingar inom hälso- och sjukvård och tandvård.
För aktuell information om regelverk och säkerhetskrav, se Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter SSMFS 2026:1 om estetiska behandlingar med icke-joniserande strålning (inklusive senare ändringar).